Princess Svanevit
Den fantastiska historien om Östersjöns Drottning
Princess Svanevit är det sagoskimrande namnet på en av de mest fascinerande båtarna i svensk historia. Efter många år utomlands har hon nu återbördats till Sverige för att renoveras och sjösättas på nytt.
Hon byggdes 1930 till Kungliga Svenska Segelsällskapets pampiga 100-års jubileum. Beställaren, dåtidens store entreprenör, den förmögne förläggaren Erik Åkerlund, ville både locka utländska seglare i den prestigefyllda 12mR-klassen till regattan och visa fram det bästa av svenskt båtbyggnadshantverk för seglare, yachtkonstruktörer och övriga experter från alla länder. Han anlitade därför de förnämsta yrkesmän som gick att uppbringa. Konstruktören Gustaf Estlander för ritningarna och det världsberömda Neglingevarvet för byggnationen. För den påkostade inredningen med unik intarsia anlitades konstnären Ewald Dahlskog, vars arbeten bidragit till att intarsian upplevde en renässans i Sverige. Inredningens utformning präglades av tidens dominerande konstriktning Swedish Grace.
Princess Svanevit blev både den längsta 12:a som någonsin byggts och ett båtbyggnadshistoriskt mästerverk. Som en av de mest påkostade båtarna i svensk seglingshistoria medverkade hon till att sprida ryktet om Sverige som en framstående nation inom både segling och design och hantverk.
Många år efter att hon hade försvunnit från seglarhorisonten väcktes berättelser och minnen till liv. En idé om att återfinna den legendariska båten tog form hos två seglare med klassiska båtar som intresse och yrke. Med gammal kunskap och erfarenhet i kombination med modern teknik lyckades de hitta henne, där hon stod på en kaj i England. Därefter följer nära 10 år av tålmodigt, diplomatiskt arbete, vilket i augusti 2017 kröns av att den nära 22 meter långa yachten återbördas till Sverige. Men det är bara början på fortsättningen…
Förutom att både båten och inredningen nu genomgår en omfattande renovering pågår arbetet med att genom arkivforskning och intervjuer beskriva inte bara båten och hennes historia, utan även den tid och de människor som medverkade till denna unika båt. Det blir en biografi med Princess Svanevit som nav, med rika berättelser om det yppersta av svensk hantverkshistoria, fängslande personligheter och om drömmar och drivkrafter. Tiden då hon byggdes och hennes symbolvärde samt de historiska och samhälleliga förändringarna skildras, men också tankar om hur man skulle man ha gjort idag med ett liknande prestigebygge och vad man då velat åstadkomma. Samtidigt får man följa den omfattande renoveringen med de funderingar och övervägningar som följer när man ska ge en äldre båt nytt liv, till havs och på kappseglingsbanorna.
Ägarna ägnas egna kapitel. Vilka var de? Hur levde de? Hur korsades deras vägar den vackra yachtens? Efter Erik Åkerlund följde en rad prominenta och intressanta ägare; hos direktör Ernhold Lundström hette hon Irene och hade Malmö som hemmahamn. Därpå följde direktör Nils Gäbel som seglade ner henne som Silvervingen X till Spanien där han grundar semesterorten Torrevieja. Hennes mast reste sig över alla andra också i Medelhavet, och detta gör att den brittiska fastighetsmagnaten Harry Hyams får syn på den vackraste båt han någonsin sett. Under sina nästan sextio år i England bär hon namnet Barranquilla. Det ägarna har gemensamt är att de förutom Princess Svanevit också hade flera andra intressanta segelbåtar och motorjakter, flera av dem samlade också på bilar, fastigheter och konst. Boken blir därigenom såväl en nautisk som en konst- och kulturhistorisk skildring med rikligt bildmaterial.
Sedan hösten 2017 är cirkeln sluten och Princess Svanevit är tillbaka i samma vik i Saltsjön som hon byggdes när hon nu återställs till sin ursprungliga glans. Sjösättningen blir försommaren 2022, lagom till hennes 92-årsdag. Om några år publiceras boken där hennes fascinerande historia blir fullödigt beskriven.